RFoD – Riksförbundet för Folkmusik & Dans

Historia

RFoD bildades på Skinnskattebergs folkhögskola 1981. RFoD:s mål idag stämmer överens med de mål som fanns då:

  • Professionalisering på genrens villkor utan murar mellan proffs och bredd.
  • Stark förankring i danshusrörelsen. RFoD:s första lobbyframgång var ett brev från kulturrådet om att det är tillåtet att dansa under konserter med folkmusik.

En arbetsgrupp med Lars Farago som sammankallande bildades vid seminariet 1981 för att dokumentera genrens utveckling under 1970-talet. Boken ”Folkmusiken lever – gammal dans och musikkultur i nya former” kom ut 1984 med arbetsgruppen som redaktör och Eva Saether som engagerad skribent.

Arbetsgrupper drev olika slags förnyelsearbete: gruppen för sambandet musik-dans, danshusgruppen och arbetsgruppen för myndighetspåverkan. Ale Möller, Mats Nilsson, Ellika Frisell m fl deltog i arbetsgrupper. Man diskuterade förnyelse av folkmusikbegrepp och -uttryck. Många inblandade i dessa aktiviteter kom att via Ale m fl ingå i kretsen som deltog i den konstnärliga utvecklingen av Stora Vreden.

Ett tidigt och viktigt initiativ på väg mot professionalisering var utgivning av folkmusikkataloger. Den första gjordes av en arbetsgrupp med bas i Karlstad 1986. Katalogen gavs ut i bokform sex gånger innan den lades över på Internet.

Folkmusik- och dansåret 1990

Folkmusik- och dansåret 1990 genomfördes i ett brett samarbete med Rikskonserter, studieförbund, och andra organisationer. Lars Farago var delvis arbetande ordförande i organisationskommittén, Krister Malm dåvarande chef på Musikmuseet var kassör och den unge spelmannen Lars Lundgren var anställd projektledare.

Vi startade Folkmusik- och dansåret med en TV-sänd öppningskonsert? från Cirkus i Stockholm och hade TV-sänd avslutning från Falun. I vår programbok, Polska – En bok till Folkmusik och Dansåret 1990, som spreds i stor upplaga, formulerades viktiga kulturpolitiska idéer om genrecentra, mångfald inom genren, vikten av att det finns resurserspersoner regionalt med hög kompetens om genren så som folkmusikkonsulenter på länsmusikinstitutioner mm.

Grunden lades för skapandet av genrecentra som senare förverkligats genom Folkmusikens Hus, Eric Sahlström Institutet och Stallet Folk & Världsmusik.

Stiltje och nya nätverk

Efter Folkmusik- och dansåret 1990 fick inte genren det stöd som vi hoppats på och också räknade med. Flera projekttjänster som ansvariga för folkmusik/världsmusik under 1990 på länsmusikinstitutioner drogs in, men några blev kvar. Genren stärktes, men långsammare än vi hoppats. Det blev stiltje i RFoD. 1994 var det svårt att få ihop ny styrelse. Vi fick hålla ett extra årsmöte. Vi bjöd in några visionärer. Ale Möller formulerade visionen att skapa ett Vattenhål för folk­musik, det som senare blev Stallet Folk & Världsmusik. En arbets­grupp med Ale Möller, Lotta Johansson och Lars Farago arbetade för att för­verkliga denna vision som handlade om samarbete mellan organisa­tioner och möten mellan genrer inom amatörkultur.

Stockholm Europas Kulturhuvudstad 1998 var viktigt för möjligheten att skapa Stallet. RFoD fick möjlighet att engagera sin dåvarande kassör Olle Paulsson för att göra konserter med traditionell svensk och nordisk musik för att främja tillblivelsen av ett Vattenhål för folkmusik. Rikskonserter flyttade 1998 in på Nybrokajen 11. Ganska snart kom Martin Martinsson till RFoD och föreslog ett samarbete för att den del av fastigheten som inte reparerats till inflyttningen – Stallet på gården, skulle bli en lokal för Vattenhål för folkmusik.

RFoD sökte tillsammans med Rikskonserter medel från Wallenbergstiftelsen för ombyggnaden. Stallet folk- och världsmusik öppnade i oktober 2000. Den invigdes av kulturminister Marita Ulvskog. Huvudansvarig blev Lotta Johansson som också deltagit i arbetet för att driva idén.

Det bildades även ett sångleksnätverk som satte ihop och gav ut två samlingar (bok + CD) med sånglekar:

  • Tjuderuttan sa räven. Sång- och danslekar från förr till nu och senare
  • Sikelej sa kamelen – Sång- och danslekar från hela världen.

Sångleksnätverket hade ca 50 aktiva deltagare som på olika sätt bidrag till böckerna, CD-skivorna och olika pedagogiska aktiviteter kring sånglekar. Genom dessa böcker och aktiviteter har RFoD bidragit till utvecklingen och modernisering av ideologier och metodik i arbete med barn, folkmusik och dans.

Ett tredje viktigt nätverk som bildades är fan – folkmusikens arrangörsnät.

Fan tog upp kampen för statliga medel till våra lokala arrangörer på samma villkor som för andra musikgenrer. När vi fått Kulturrådets erkän­nande som riksorganisation för arrangörer och stöd till lokala arrangörer togs n-et bort från förkortningen. RFoD har fördelat arrangörsstöd till sina medlemmar sedan 2003. Kulturrådets utredning är av åsikten att vi utfört vårt uppdrag framgångsrikt, men i praktiken håller regelverket på att ändras och riksorganisationernas roll och inflytande minskas. Detta är en utveckling vi bevakar och tillsammans med de andra riksförbunden inom MAIS strävar efter att påverka.

Folk- & Världsmusikgalan

RFoD hade under många år verkat för att skapa en motsvarighet till Grammispriserna för folk- och världsmusik. Rikskonserter och många andra har deltagit i ansökningar till bl a Framtidens kultur för att skapa ett sådant evenemang. Även andra aktörer har sökt medel med liknande idéer.

Vid ett av våra möten med Rikskonserters chef Björn Stålne beslöts att Rikskonserter skulle medverka till genomförandet av den första Folk- och världsmusikgalan 2010. Utvecklingen av galan från Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle till Umeå har framförallt stärkt inslaget av branschmöte med seminarier med hög kvalitet. Det är fortfarande ett mycket skört bygge som galan vilar på. Det bygger på regionalt ansvarstagande för de olika arrangemangen. Detta koncept har hittills visat sig vara framgångsrikt. En fortsättning förutsätter fortsatt fokus på professionalitet och regionalt ansvarstagande. Det är viktigt att vi värnar dessa landvinningar.

RFoD och mångfald

Folkmusik- & dansåret 1990 hade ett mångfaldstema. Men det saknades partners för att arbeta med mångfald. Då skapade bl a Krister Malm på Musikmuseet i samarbete med Rikskonserter Mix musik – arrangemang med artister och musik från andra delar av världen. Programmen radiosändes. Rikskonserter arrangerade turnéer till nystartade Mix-föreningar i Sörmland, Falun, Malmö m fl platser. Idag är det enbart Mix i Malmö som lever kvar av dessa föreningar.

Slutsatserna som vi drog inom RFoD av svårigheten att främja mångfald i Sverige var att det saknas kulturproducenter med insyn i invandrarnas kulturvärldar. Vi sökte gemensamt med Rikskonserter, ABF, Vuxenskolan EU Socialfond mål 3 medel för att göra en 20 veckor lång kurs för arbetslösa med kulturkompetens med rötter utanför Sverige. Kursen Kulturadministratörer för ny mångkultur­sektor hölls 1996-1997. Den syftade till att öppna dörrarna till kulturlivet för nya aktörer genom att deltagarna fick grundläggande kulturproducentkunskaper och fick möta viktiga personer på kulturförvaltningar och -institutioner. Projektet leddes av Gunilla Rydén. En rad nya verksamheter utgick från eller inspierades av utbildningen och RFoD Selam, Zisel, Tangofestival och mycket annat. Utbildningen avslutades med festivalen FolkoFolk. Den drevs fram av Gunilla Rydén och byggde delvis på idéer som hon och andra utformat inom föreningen Omåttlig dans. Teshome Wondimu var hennes viktigaste partner i detta arrangemang och han tog idén vidare in i den förening som först etablerades inom RFoD som arbetsgrupp och senare blev en av Sveriges viktigaste aktörer inom mångfald: Selam.

Inför ett kommande mångkulturår arrangerade RFoD i samverkan med Kulturrådet, Riksutställningar en serie seminarier under rubriken Det nya landet – visioner om ett mångkulturellt Sverige. Seminarierna hölls våren 2004 med sikte på mångkulturåret 2006. Seminarieserien sammanfattades i boken Kultur förändrar – Om konsten att gestalta mångfald. Red Annika Nordin, Agora.

Senare arrangerades seminarier om immateriella kulturarv i samverkan med den utredning som pågick om Sveriges ratificering av UNESCOs konvention om tryggande av immateriella kulturarv. RFoD har drivit på för Sveriges ratificering under många år med uppbackning av Svenska Unescorådet och som representant för Svenska sektionen av CIOFF. Under mångkulturåret arrangerades seminarier om dans – FramSteg.

Vår utredning Samverkan för mångfald 2012 resulterade i projektet Katapult för mångfald somär ett viktigt framsteg för vår strävan att inkludera artister med bakgrund utanför Sverige i vårt kulturliv. Vi har möjligheter att vinna gehör för behovet av fortsättning på denna process. Man kan inte underskatta betydelsen av starka aktörer som bas för sådant inkluderande arbete. Stallet har här fyllt en viktig funktion. På samma sätt har World Dance Company – Oceanen fyllt en viktig funktion i Göteborg / Västra Götaland, Kulturum/Folkmusikens Hus i Gävle/Dalarna och Ventus i Skåne.

Internationell samverkan

Nordisk Folkmusikkommitté har varit en viktig plattform för RFoD:s nordiska samarbeten. Ordförandeskapet och sekretariatet har vandrat mellan de nordiska organisationerna. RFoD hade ordförandeskap och sekretariat under ca fyra år. Under den perioden har kommittén bl a medverkat i skapandet av en nordisk scen på WOMEX, arrangerat ungdomsläger och seminarium på Färöarna.

ENTMD – European Network of Traditional Music and Dance var ett franskt initiativ där RFoD fick en nyckelroll. Under tre år hade projektet massivt EU-stöd. RFoD fick ett stort ansvar för information och kunde utöka sin personal delvis med stöd från projektet. Vi hade en viktig roll för ungdomsarbetet inom nätverket. Bl a skapades en ungdomsensemble som leddes av Pär Moberg. RFoD var också aktiv i mångfaldsfrågor och anordnade 2001 en stor konferens i Stockholm på Stallet, Kulturhuset och Kista. Detta arrangemang bidrog till skapandet av den modell som Farhang drev vidare i form av Kista Världsmusikfestival.